Isa föddes 7 februari 2007 & är en West highland white terrier.
Jag var medveten redan från början om att Isa var lite av "det svarta fåret"
när det kom till hennes pälskvalité. Westies ska ju ha sträv päls men Isa
var lite mjuk i pälsen vilket har tagit oss drygt 2 år att trimma bort och har
först nu fått fram det där sträva som den rasen ska ha. Därför har jag t.ex inte
ställt ut Isa och så vidare. Den 11 april flög jag ner & hämtade hem henne
från Brottby som ligger en bit utanför Stockholm. Världens goaste uppfödare
vid namn Reidun Aldrin som har Kennel Jazzing mötte upp mig på flygplatsen
& tog mig till den söta röda stugan med vita knutar där de små vita
sötnosarna tultade omkring ute på gården i en valphage. Jag satte
mig ner i valphagen utan att veta vilken valp som var min. De flesta
traskade omkring i sin egen värld, busade lite med varandra & märkte
knappt att någon joinat inhängnaden. Däremot fanns det en
söt vit liten sak som kravlade sig upp i famnen på en nästan på en gång
& givetvis var det min lilla Isa :) Flygresan hem gick bra, inte
ett ljud trots att den tog ca 2,5 timme med Fly Nordic.
Vi kom hem mitt i natten & första natten var lite orolig men
hon anpassade sig snabbt till sitt nya liv.
Matte anmälde Isa till valpkurs på Arctos hundskola när hon var drygt
6 månader & hon klarade sig jättebra. Tyvärr har Isa blivit påsprungen
(nästintill attackerad) av en stor Golden Retriver i sina yngre dar så
hon är lite rädd för stora hundar men kommer överens med dom när
hon fått bekanta sig med dom i sin egen takt & på eget initiativ.
I övrigt är detta världens myshund som sover längst om morgonarna,
helst ligger & sover under mattes täcke men kan också säga ifrån på
skarpen när det behövs (ex. när bus med Teckla blir för hårdhänt alt.
när hon helt enkelt bara blir less & inte vill busa mer.) Isa är jordens
lugnaste & är inte alltför rastypisk i sättet. Hon är snarare tvärtom,
den enda biten hon har är väl att hon är envis. Hon skäller i princip
aldrig, är superlugn och knappt märkbar inomhus men när det väl är
bus på gång så ger hon järnet. Hon är verkligen en toppenhund
och jag hoppas på fleeera herrans år till tillsammans.
Jag var medveten redan från början om att Isa var lite av "det svarta fåret"
när det kom till hennes pälskvalité. Westies ska ju ha sträv päls men Isa
var lite mjuk i pälsen vilket har tagit oss drygt 2 år att trimma bort och har
först nu fått fram det där sträva som den rasen ska ha. Därför har jag t.ex inte
ställt ut Isa och så vidare. Den 11 april flög jag ner & hämtade hem henne
från Brottby som ligger en bit utanför Stockholm. Världens goaste uppfödare
vid namn Reidun Aldrin som har Kennel Jazzing mötte upp mig på flygplatsen
& tog mig till den söta röda stugan med vita knutar där de små vita
sötnosarna tultade omkring ute på gården i en valphage. Jag satte
mig ner i valphagen utan att veta vilken valp som var min. De flesta
traskade omkring i sin egen värld, busade lite med varandra & märkte
knappt att någon joinat inhängnaden. Däremot fanns det en
söt vit liten sak som kravlade sig upp i famnen på en nästan på en gång
& givetvis var det min lilla Isa :) Flygresan hem gick bra, inte
ett ljud trots att den tog ca 2,5 timme med Fly Nordic.
Vi kom hem mitt i natten & första natten var lite orolig men
hon anpassade sig snabbt till sitt nya liv.
Matte anmälde Isa till valpkurs på Arctos hundskola när hon var drygt
6 månader & hon klarade sig jättebra. Tyvärr har Isa blivit påsprungen
(nästintill attackerad) av en stor Golden Retriver i sina yngre dar så
hon är lite rädd för stora hundar men kommer överens med dom när
hon fått bekanta sig med dom i sin egen takt & på eget initiativ.
I övrigt är detta världens myshund som sover längst om morgonarna,
helst ligger & sover under mattes täcke men kan också säga ifrån på
skarpen när det behövs (ex. när bus med Teckla blir för hårdhänt alt.
när hon helt enkelt bara blir less & inte vill busa mer.) Isa är jordens
lugnaste & är inte alltför rastypisk i sättet. Hon är snarare tvärtom,
den enda biten hon har är väl att hon är envis. Hon skäller i princip
aldrig, är superlugn och knappt märkbar inomhus men när det väl är
bus på gång så ger hon järnet. Hon är verkligen en toppenhund
och jag hoppas på fleeera herrans år till tillsammans.
